Debattartikel i Jönköpings Posten!
Med anledning av Internationella dagen för avskaffande av våld mot kvinnor
FN instiftade den 25 november 1999 Internationella dagen för avskaffande av våld mot kvinnor, i den resolution som instiftade dagen slog man fast att våld mot kvinnor hindrar dem från att uppnå en jämställd position i samhället. Resolutionen definierar våld som handlingar som orsakar fysisk, sexuell eller psykisk skada, både om det sker i det offentliga eller i det privata. Vår erfarenhet är att det finns mycket kvar att göra. De unga tjejer vi möter förhåller sig dagligen till killars och mäns våld. Rädslan för att bli utsatt för övergrepp begränsar tjejers livsutrymme och tvingar dem att ta ansvar för mäns våldshandlingar. Denna anpassning sker på flera sätt och i olika miljöer, i skolan kontrolleras tjejer t.ex. genom att få mindre utrymme i klassrummet eller att tjejers sexualitet kontrolleras genom ”hor-rykten” och kränkande kommentarer. Det ska inte vara tjejers ansvar att anpassa sig till killars och mäns våld! Att utsätta en annan människa för en kränkning eller ett övergrepp är en aktiv handling och ansvaret ska alltid ligga på förövaren, oavsett kön. Vi anser att mäns våld är en del av ett strukturellt problem som kräver ett samhälleligt ansvar och agerande.
Statistiskt sett känner sig unga tjejer mer osäkra på offentliga platser än vad unga killar gör, så borde det inte vara för de som faller offer för offentligt våld är just unga killar. Tjejjouren menar att det handlar om vilka våldsbrott som lyfts fram i media och vem samhället väljer att lägga skulden på. När tjejer och kvinnor utsätts för våld är det främst av någon de känner och i hemmiljön, trots det målar samhället fortfarande upp bilden av ”den fula gubben” som lurar i en buske. Tjejer och kvinnor uppmanas att ”passa sig” och att inte utmana ödet. Faktum är att det är unga killar som utsätts för oprovocerat våld av okänd gärningsman på offentlig plats men vi hör aldrig samhället uppmana unga killar att ”passa sig”.
I dagens samhälle finns en stark manlig könsroll som ger makt och status till den som blir inkluderad men som också kostar för männen själva. Det är killar och män som, enligt norm, förväntas utöva och som utövar det mesta av våldet i vårt samhälle, mot kvinnor men också mot andra män. T.ex. straffas ofta killar som går utanför den sociala normen med just våld. Med norm menar vi här oskrivna och underförstådda regler som styr vårt beteende. Många normer är nödvändiga för social interaktion men det finns de normer som vi inte anser fyller en funktion. Ett sådant exempel är könsrollen som säger att män ska vara starka, modiga och heterosexuella. En man förväntas kunna säga ifrån och ta för sig medan kvinnor ska vara mjuka, passiva och empatiska. Tjejjouren anser att vi har en manlig könsroll som delvis legitimerar våld, vilket bidrar till att killars och mäns våld ofta tas förgivet som något manligt och ”naturligt”. Stereotypa könsroller stärker ett icke-jämställt samhälle och begränsar individen genom att man tillskrivs egenskaper som man egentligen inte har. Man måste påbörja ett jämställdhetsarbete i tidiga åldrar. Unga människor måste få se att det faktiskt är möjligt att gå utanför den snäva normen och att både tjejer och killar har något att vinna på ett jämställt samhälle. Vi ser inte tjejer som offer, vi anser heller inte att tjejer är svagare än killar men att deras position i samhället är svagare. För att stärka unga tjejer måste vi börja förändra attityder och stereotypa könsroller.
